Kapitel 1 - Kometens svans

Zahra tittar ut genom fönstret och ser Viktor som står på trottoaren med en lång kikare på stativ. För tredje kvällen i rad tittar han mot himlen. I timmar, trots att det är kallt.  Zahra kan inte längre hålla sig, hon måste få veta vad han spanar efter.

Strax står hon huttrandes på trottoaren utanför hyreshuset.
”Vad gör du?”
”Det ska passera en komet”, svarar Viktor.
”En komet?”
”Den består av is och sten och går i omloppsbana kring solen. När den kommer nära solen hettas den upp och får ett lysande gasmoln omkring sig, kometens svans. Det är den jag tittar efter.”
”Kan du se kometen med kikaren?” frågar Zahra nyfiket.
”Det är ett teleskop”, rättar Viktor. ”En stjärnkikare.”

De står tysta och tittar mot den mörkblå himlen. Längre bort på gatan brummar en bil, annars hörs inte ett ljud.
”Jag såg en stjärna falla!” ropar Zahra.
”Det kallas stjärnfall, men det är inte stjärnor som faller. Det är en meteor. Det är alltså en meteroid som passerar genom jordens atmosfär.”
”Okej”, funderar Zahra.  ”Men vart tog den vägen?”
”Meteoridena förångas nästan alltid i atmosfären eftersom de blir så varma när de möter atmosfärens luftmolekyler. De som når jordytan kallas meteoriter.”
”Du kan mycket om rymden va?”
”Mm”, mumlar Viktor och drar ner mössan över öronen.

Ett ljussken lyser upp himlen och Viktor riktar in teleskopet. Hans ögon spärras upp.
”Kometens svans, på väg mot jorden”, viskar han, ”kom!”
Han sliter tag i Zahra och de springer bortåt skogsdungen bakom hyreshuset. Ett enormt ljussken brakar ner bakom de kala träden och slår sönder kojan som grannbarnen byggde förra sommaren. Den stelfrusna marken skakar efter smällen.
”Vad händer?” flämtar Zahra och stirrar på den förstörda skogsdungen.
Viktors ögon lyser när han svarar:
”Vi kan ha fått besök!”

Författare: Mimmi Schill