Kapitel 28 - Sluta för bövelen!

Eller …

Ett förfärligt bankande och låtande inifrån raketens städskrubb får alla att hoppa till. Plötsligt hörs Christers röst.

- Stopp, stopp, stanna! vrålar han. Sluta för bövelen! Sluta gapa på den där usla låten, era förbonkademånfånar!

Alla blir stående med munnar gapande som fågelholkar.

Dånet från raketens motor ökar först i styrka för att sedan tona ut i ett dovt mullrande som får marken att vibrera och raketen att ruska på sig ett par gånger. Sedan blir allt stilla. Och tyst. Förutom ett fasligt stånkande bakom dörren till städskrubben.

Plötsligt brakar dörren loss och Christers rödbrusiga ansikte blir synligt bland moppar och trasor. Han försöker befria sig från en skurtrasa som han haft som munkavle. Bakom honom skymtar Zahras mamma.

- Hjälp oss att få loss repen! 

Viktor och Zahra sätter fart och kämpar för att befria Christer och Zahras mamma. Under tiden frustar Christer:

- Ni fattar väl att ni inte kan springa på varenda boll! Det är ju bara lurendrejeri! Någon försöker få iväg oss till Korvplaneten.

Ingen svarar och Christer fortsätter:

- Hur tror ni egentligen att det gick till med den där lappen? Skulle vi först ha blivit bortrövade för att sedan vända tillbaka och skriva en lapp om det och dessutom veta vart vi skulle föras? Hallå!?

Ingen svarar den gången heller.

- Vi blev överfallna, fortsätter Christer. Så långt stämmer det. Av vem vet vi inte. Har ni någon idé?

Peabody tittar på Paabody, som skakar på sitt enda huvud och tittare på Zahra, som skakar på sitt huvud och tittare på Viktor, som börjar skaka på huvudet men övergår till att nicka långsamt när hans blick faller på Hiha.

- Dags för dig att visa vad du går för, Hiha. Kan du verkligen bemästra tid och rum? Eller måste vi ha tag i en Panezdiamant för att få objektivets lins att fungera?

Författare Niklas Krog och Maria Björn